Har i fem dagar varit gräsänka. Det har varit..intressant. Gick ut stenhårt med inställningen att jag & barnen verkligen skulle mysa ihop när Mårten är borta. Dessutom skulle jag ta hand om djuren exemplariskt, laga god mat & påbörja julstädning.
Det gick..sådär.
Att mata djuren med två barn är svårare än man tror. Särskilt när barnen försöker ha ihjäl varandra. Och kastar djurmat på varandra. I ett stall finns det väldigt vassa redskap..och mycket djurmat. Efter att pedagogiskt försökt att förklara varför man inte ska slåss och sekunden efter behövt att rädda det äldre barnet från en plågsam död av en spånskyffel som det yngre barnet försökt svinga i det äldre barnets huvud, gav jag upp. Med vilt uppspärrade ögon väste jag med min Darth Vader röst: Döda varandra UTANFÖR stallet! och matade sedan djuren i rasande takt. En höbal i huvudet på närmsta får. Varsin höbal kastade PÅ hästarna. Lite kornkrossregn över grisarna. En näve pellets kastade över kaninerna. Sära på barnen. Leta efter hundjävlarna som tagit tillfället i akt 0ch rymt.
Nåväl. Påbörja julstädning. Dra fram ALLT ur lådor & skåp. Torka ur. Inse att ALLT inte får plats i skåp och lådor igen. FAN. Vad göra? Lägg ALLT på bordet & be att hustomten stuvar undan det under natten.
Mornarna är om möjligt ännu värre.
Att vara gräsänka är bra. För första gången på länge längtar jag efter mannen. Det är kärlek det. När man inser att man älskar någon av praktiska skäl. 
I helgen slipper jag både barn & djur. Jag ska nämligen fira Jacqueline. I fjollträsk. Så inför denna högtidlighet var jag ute och shoppade loss (passar på när mannen är borta).
Det värsta med att shoppa är att stå inför spegeln i provrummet..och inse att Beach 2010 nog är rätt kört..om man inte satsar på att vara Moby Dick..
Därför försökte jag en ny strategi. Att blunda när jag klär av & på mig..Det funkade när kläderna åkte av..men att balansera på ett ben samtidigt som man försöker dra på sig ett par satintights över de lurviga benen och smäckra (hrm) vaderna, det är..lite..svårt..och kan sluta med att man faller..och liksom hamnar halvägs utanför provhytten..där rök den sista värdigheten.
Det har inte varit en lätt vecka i Kalbo mellangård..det ska gudarna veta..
Idag var jag och flygande köttbullen på en Halloweenhoppning. Utklädda till djävlar. Denna spännande tilldragelse skedde i ett ridhus i Vånga.
Det var en bisarr upplevelse. När vi kommer dit ler ovanligt många människor mot mig. De tycker att det är roligt med en lite äldre deltagare tänker jag då jag snabbt insett att jag är dubbelt så gammal som deltagarna som är närmast mig i ålder. Tills jag inser att de ler på ett lite överseende sätt..som om jag var förståndshandikappad. Vilket när man tänker på det inte år så konstigt. För vilken vuxen normalt funtad människa klär ut sig & hästen till djävlar & åker på en ”tävling” där höjden är 80cm och tävlar mot småbarn? DE trodde säkert att Peppe & Ingela (dagens hästägare & hästskötare) var personliga assistenter. Kul att de låter den stackars förståndshandikappade tjejen komma ut & tävla lite tänkte de.
Jag hade helt ovetandes kvalificerat mig till en roll i en annan del av Köping. Kul.
Dessutom var jag sjukt nervös och red dåligt i mina lacktights.
Innan var jag orolig att jag skulle utklassa barnen. Det visade sig vara tvärtom. Barnen utklassade mig. Men jag fick rosett ändå. För IDAG får ALLA rosett sa tjejen (som var hälften så gammal som mig) med tydlig stämma och artikulerade överdrivet. För det ska man göra med förståndshandikappade hade hon nog hört.
Idag var jag ICA-Jerry. Herreminje..jag måste tänka igenom hur man verkar oförståndshandikappad.
Eftersom det verkar gå trögt med min förhoppning om att bli lottomiljonär så har jag försökt hjälpa Fru Fortuna på traven genom att anmäla mig till allsköns tävlingar.. Nu senaste på Vi i Villa. Vackraste villan.
Rösta på vårat ruckel här:
http://foto.viivilla.se/rosta.php?bild=4647
Vinner vi så lovar jag att alla som röstat får bada i badtunnan
Vi har en galen familj.. Inte för att det hänt något särskilt men jag ställde mig lite utanför mig själv idag och tittade lite på hur en söndag såg ut här i huset och jag kom fram till att vi är ganska märkliga. Sedan var vi över hos grannarna och de är lite märkliga de med, så det kanske är så att hela Kalbo är lite annorlunda.. Lite senare pratade jag med en annan granne och han sa att kommuntanten som var här och kollade på avloppet i sommras hade gjort en u-sväng i avloppsfrågan och nu dömt ut hela vårt avloppsystem. Från att ha tyckt att allt såg väldigt bra ut när hon var här så har hon efter 6 månader vid skrivbordet kommit fram till att det hon såg då inte stämde utan i själva verket var vår brunn dååååålig. Så det kanske är så att hela Finspångs kommun befolkas av mer eller mindre märkliga människor?? Kan man vara märklig och annorlunda om alla andra också är det? Är man inte normal då? Så nu måste man jobba på att vara onormal i en normal värld om man ska bli normal i sina egna ögon..
Jag har svetsat idag.. Påbörjade ett arbete med att få till stånd ett fäste till traktorns lastare som jag inte är helt ensam om i världen att ha, jag föreställer mig att det ska bli lättare att hitta redskap till frontlastaren om det är fler än jag som har ett liknande fäste. Vid besöket hos grannarna så frågade jag svetsgurun lite frågor om min förestående arbete, svaret var ett himlande med ögonen vilket jag tolkade som att han tänkte ”det där kommer se ut som en påse skit efter att han är klar”.. Nu kan jag meddela att resultatet blev precis lika bra som om ett proffs gjort det! D.v.s. ett svetsproffs som var våldsamt bakfull och hade drabbats av både parkinsons och starr.. Så Lörtis, du hade rätt.. Igen. Men utseendet till trots så kommer det att hålla! Det kan jag lova! Tror jag kanske..