..har gått ur tiden. Idag fick vår kamrat och älskade hund Harry somna in. Han är redan saknad, aldrig mer kommer man att vakna av att han trycker in sin nos under hakan på en och sedan slänger sig på rygg över ens kropp när man slagit upp ögonen, inga mer tokryck av glädje när man kliver in genom dörren..
I dag var det dags för 1:an och 7:an att komma ut i den spirande grönskan som ska bli deras hem fram till hösten. De var inte helt medgörliga vid förflyttandet men med en del släpande, knuffande och hojtande av 2 vuxna och 3 barn så fick vi dem ändå att röra på rövarna fram till hagen. Mjölkdagarna är nu officiellt över för deras del så nu får de skaffa sig sin egen föda + lite kraftfoder, de har protesterat vilt över detta beslut men som ses på videon i detta inlägg så har protesterna nu gått över i en mer apatisk fas.
Här om dagen när jag spatserade omkring på baksidan av ladugården så såg jag en bit betong som stack upp jorden, efter att jag sparkat lite i marken omkring så insåg jag att det var någon form av gjuten kant.. Efter att jag gått omring lite med ett spett och känt i marken så kunde jag dra slutsatsen att det faktiskt låg en väldigt stor gödselplatta där under all jord och gräs. Idag började jag den arkeologiska utgrävningen efter den forntida gödselplattan, och jag kan säga att det är väääääääääldigt mycket jord som ska bort.
Gödselplattan ser dagens ljus för första gången på många många år
Så efter framgrävningen så är det bara börja fundera på vad man ska göra med den NYA gödselplattan som vi byggde när vi flyttade in på gården.. Garage får det nog bli tror jag.
Nu när gräset faktiskt ÄR grönare på andra sidan staketet till vinterhagen så har fåren börjat göra små avstickare ut i den frodande växtligheten i friheten.. För att sätta stopp för dessa ovälkomna så tripper så stängde jag in dem i ladugården fram tills vi hade tänkt att ta ut dem till sommarhagen. Dagen efter så var de lik förbaskat ute i gröngräset igen, de hade genom att ha sönder haspen fått upp dörren ut till hagen, jag antog att haspen hade varit dålig så jag monterade fast en ny hasp, jagade in fåren och stängde in dem igen.
Igår var de dock ute IGEN, återigen var haspen helt demolerad.. Jag tog nu helt sonika och spikade igen hela jäkla dörren ut till hagen i väntan på betessläppet. Och i morse så ringde en granne och sa att fåren stod i hennes trädgård.. Min första tanke var att det inte kunde vara våra får eftersom att de var inspikade i ladugården, men en hastig titt genom fönstret fick mig att tänka om.. Det VAR våra får. Frugan gick för att hämta fåren och jag knallade upp för att se hur sjutton de lyckats att ta sig ut. Det visade sig ha skett TVÅ utbrytningar, några av fåren hade HOPPAT ut genom en fönsterruta medans några STÅNGAT upp boxdörren för att sedan stånga upp dörren ut ur ladugården.. När vi sedan samlat ihop fåren inne i ladugården fick jag med ena ögon se hur de bar sig åt.. Ledartackan tog helt enkelt sats genom hela stallgången och sprang med full fart rakt in i ladugårdsdörren med huvudet.. Antar att ett upprepat antal sådana idiotövningar slutligen fick klinkan att öppna sig..
Jag insåg senare att det idag är 1:a maj.. Det brukar ju räknas som den dag då man kan släppa ut djuren på bete, antar att våra ”kära” får är starkt fackligt aktiva och håller på sin rätt till bete på utsatt tid. Nå deras kamp gav utdelning, nu går de och strosar i sommarhagen.. I.a.f. tills de inser att det inte finns så mkt bete där heller än, då kommer de väl lommandes upp till byn för att irritera grannarna igen.